Västervik, SE · 57.76°N
Marinarkeologisk fältstudie · 2011–pågående

Metodensom ändrade marinarkeologin.

Erik XIV:s flaggskepp Mars sjönk 1564 och återfanns 2011 — där metoden föddes.

Visualisering baserad på Ocean Discoverys fotogrammetri av Mars Makalös.

← Alla projekt
Mars Makalös
Fotogrammetrisk 3D-modell av Mars vrakplats — geometriskt korrekt rekonstruktion baserad på över 50 000 fotografier.

Mars — eller Makalös — var Erik XIV:s flaggskepp, det största örlogsfartyget i Östersjön när det sjönk 31 maj 1564 i Första slaget om Öland. Cirka 900 man ombord, över 120 kanoner, 48 m långt — större än Vasa. Eldgivning från Lübeck-tyska styrkor nådde krutförrådet och Mars exploderade.

I tjugo år sökte bröderna Richard och Ingemar Lundgren tillsammans med Fredrik Skogh efter vraket — drivna av en barndomsfascination som tändes på Vasa-museet. Sommaren 2011 lokaliserades vraket med side scan sonar på 75 meters djup, 12 nautiska mil nordost om Öland. Identifikationen bekräftades senare samma år av Erik XIV vapensköld med dubbel vasakärve på en av kanonerna. Mars blev startskottet för Ocean Discoverys fotogrammetri. Den vetenskapliga forskningen leds av professor Johan Rönnby vid MARIS, Södertörns högskola, i samarbete med Försvarshögskolan, MMT och Ocean Discovery. Östersjöstiftelsen, National Geographic Society och The Explorers Club finansierar projektet.

— Mars i siffror

Sjönk
1564

31 maj — Första slaget om Öland.

Djup
75m

12 nm NO om Öland.

Längd
48m

Större än Vasa.

Kanoner
120+

Tidens kraftigast bestyckade örlogsskepp.

Bevarat skrov
2/3

Babord sida och akterkastell intakt.

Fältstudie 01

Tjugo års sökande

Allt började med ett barndomsbesök på Vasa-museet i Stockholm. Richard och Ingemar Lundgren satte målet: hitta Mars Makalös. Tillsammans med Fredrik Skogh tillbringade de två decennier med systematisk side scan-sökning på Östersjöns botten utanför Öland — utan att finna vraket.

De blev tekniska dykare just för att en dag kunna nå Mars. När vraket väl hittades 2011 hade de redan byggt upp den teknik som krävdes för att dokumentera det säkert.

Teknisk dykare bredvid Mars-vrakets bog på 70 meters djup, foto Tomasz Stachura

Fältstudie 02

Vraket hittas — sommaren 2011

Sommaren 2011 registrerades en oregelbunden vrakanomali med side scan sonar cirka 12 nautiska mil nordost om Öland. I oktober samma år genomfördes den första ROV-besiktningen tillsammans med MARIS, Försvarshögskolan, Sjöhistoriska museet och Kalmar läns museum. Identifieringen bekräftades genom Erik XIV vapensköld med dubbel vasakärve på en av de utspridda kanonerna och genom att en unik 20-pundig notslanga kunde kopplas till Mars skeppslista från maj 1564.

Vraket ligger på 75 meters djup, med grundaste punkt på babord vid 66 m, omgivet av spridda föremål och fragment ut till cirka 100 m radie. Cirka två tredjedelar av skrovet är bevarat på botten tack vare Östersjöns låga salthalt — inklusive det stora akterkastellet som visar svenskt storskeppsbygge från Gustav Vasas och Erik XIV:s tid.

Fältstudie 03

Från Stachuras mosaik till världsledande fotogrammetri

Ocean Discovery började testa fotogrammetri på mindre objekt — kanoner, lavetter, enskilda detaljer på vraket. Det fungerade. Nästa steg blev att försöka modellera hela vraket. Det tog flera år och krävde ett internationellt team av tekniska dykare. Varje dyk var begränsat till 20–30 minuter bottentid på 70 meters djup i totalt mörker, med blixtljus som räckte högst två meter.

När metoden var bevisad utrustade Ocean Discovery en ROV med samma kameror och metodik som dykarna använt. Det öppnade dörren till djup, miljöer och vrak som dykare aldrig skulle kunna nå säkert. Erfarenheterna från Mars är grunden för Ocean Discoverys arbete idag — från M/S Estonia till HMS Cassandra.

Cinematisk 3D-rendering av Mars akterskepp
Cinematisk 3D-rendering av Mars akterskepp — fotogrammetrimodellen visualiserad med datorgenererad belysning, volymetriskt ljus och simulerade undervatteneffekter.

Fältstudie 04

Det vetenskapliga teamet

Mars-projektet leds vetenskapligt av professor Johan Rönnby vid MARIS, Södertörns högskola. Niklas Eriksson har stått för den skeppsarkeologiska analysen och Ingvar Sjöblom från Försvarshögskolan för identifieringen av kanonerna. Mars-vraket återfanns 2011 efter två decenniers gemensamt sökande av Richard Lundgren, Ingemar Lundgren och Fredrik Skogh. Ocean Discovery har sedan dess utgjort projektets operativa kärna: utveckling av fotogrammetri på extremdjup som metod, fältarbete och teknisk dykning på 70 meters djup. Det internationella dykarteamet samlade in 50 000+ fotografier; Ingemar Lundgren har gjort all postproduktion och byggt 3D-modellen som hela den vetenskapliga rekonstruktionen bygger på. Resultaten har publicerats i tre fältrapporter (2012, 2013, 2015) och i peer-reviewade artiklar i International Journal of Nautical Archaeology.

Under etapp II 2012 deltog ett trettiotal personer från Sverige, England, USA, Polen, Norge och Danmark, fördelade på tre fartyg. 94 dykningar genomfördes, 47 timmar tillbringades på vraket och 141 timmar i dekompression. Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf besökte fältarbetet ombord 2012, fotograferade ett av de bärgade silvermynten och träffade Mars-teamet. Mynten analyserades senare av Kenneth Jonsson vid Stockholms universitet.

Projektet har också skildrats i film. Deep Sea Productions dokumenterade arbetet i "Mars the Magnificent — Battle of Giants" (även känd som "Mars Makalös" på svenska), 60 minuter, samproducerad av SVT, ZDF och ARTE och hade premiär 2015. Filmen följer både den skeppsarkeologiska forskningen och dykarteamets arbete på 75 meters djup.

Kung Carl XVI Gustaf fotograferar ett av silvermynten från Mars Makalös ombord på undersökningsfartyget under etapp II 2012.
Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf fotograferar ett av de bärgade silvermynten från Mars Makalös, etapp II 2012.

Fältstudie 05

Från digital till greppbar — Västervik Museum

Ocean Discovery samarbetade med Västervik Museum för att bygga utställningen "Vasakungarnas skepp — det marina 1500-talet" där Mars Makalös är huvudfokus. Besökare kan idag dyka virtuellt till vraket med VR-glasögon — flytta sig över de sotsvärtade ektimren på 75 meters djup utan att lämna museet.

De fotogrammetriska modellerna har också omvandlats till 3D-printade skalmodeller som besökare kan ta på. Kombinationen av digital och taktil upplevelse förvandlar ett otillgängligt vrak till något besökare kan studera detaljerat och röra vid. Utställningen är ett samarbete mellan Västervik Museum, MARIS, Försvarshögskolan, Stockholms universitet och Ocean Discovery.

3D-printad modell av Mars vrakplats utställd på Västervik Museum, bredvid en fullskalig replika av en Mars-kanon
Detaljvy uppifrån av den printade och målade modellen — visar de spridda timret och konstruktionen av skrovet.
Miniatyrdykare i skala på den printade modellen — visar storleken på vraket relativt en dykare.

Tidslinje 1561–pågående

  1. 1561

    Beställs av Erik XIV

    Bygget påbörjas. Mars planeras som det största och tyngst bestyckade örlogsskeppet i Östersjön.

  2. 1563

    Sjösättning

    Mars går av stapeln. Över 120 kanoner, 48 m långt, cirka 900 mans besättning.

  3. 1564

    Första slaget om Öland

    31 maj — eldgivning från Lübeck-tyska styrkor når krutförrådet och Mars exploderar. Cirka 900 man omkommer.

  4. ~1991

    Sökandet börjar

    Lundgren-bröderna börjar leta efter Mars.

  5. 2011

    Vraket hittas

    Sommaren 2011 lokaliseras vraket med side scan på 75 m djup. I oktober: ROV-besiktning och identifiering via Erik XIV vapensköld.

  6. 2012

    Etapp II — fotomosaiken

    94 dyk, 47 h på vraket. Tomasz Stachura sammanfogar 600+ stillbilder till mosaiken som hamnar på Nat Geo förstasida och mittuppslag på 20+ språk.

  7. 2013–2014

    Fotogrammetri-genombrottet

    Ocean Discovery testar och utvecklar automatiserad fotogrammetri — först små objekt, sedan hela vraket. National Geographic Waitt Grant + magasinfeature.

  8. 2019

    Västervik Museum öppnar utställningen

    "Vasakungarnas skepp" återöppnar med VR-dyk, 3D-print och Ocean Discoverys fotogrammetriska modeller som basmaterial.

  9. Pågående

    Spridningsfältet växer

    Dokumentationen har utvidgats till spridningsfältet runt vraket — totalt över 100 000 bilder, och växande.